.

Japp, ännu ett år har gått nu, still no change..
Men det slutar inte göra ont?! Det gör lika ont fortfarande..
Jag tänker på dig varje dag, det är sant, varenda jävla dag..
Undrar fortfarande när du ska ta tag i dig själv.. gå tillbaka till den du en gång var.. Min stjärna.
Sluta bete dig som om du vore barnet i denna situation, du är en vuxen människa.
Det är du som har ansvaret att fixa det här, inte jag. Jag har inte gjort nåt fel. Det har jag faktiskt inte.
Men du har gjort mig så fruktansvärt illa, och jag har inte ens fått en ursäkt..

Men som jag påpekat tidigare, du har ju honom, han räcker väl gott o väl..
Jag behövs inte alls. Once and again så är han bättre, vad gör jag för fel?
Vad har han som inte jag har?

Det är din födelsedag idag. Jag vill inte ringa, jag önskar jag kunde,
men du vill ju inte veta av mig så varför skulle jag?